Hira .... ring, ring!

Vilken skön helg det har varit. Jag har umgåtts med mamma hela helgen, snack, skratt, mat, IKEA, bio, promenad och annat har vi hunnit med ... jag har hunnit med att plugga en del hiragana också. Det känns så mycket lättare att läsa det än att skriva det, jag kan erkänna att tanken "vad har jag gett mig in på?" kom ett flertal gånger. ^_^

Igår när jag läste hiragana ... eller, rättare sagt, försökte läsa så ringde min mobil. Det var syster Storhjärta som ringde och vi pratade i en timme om allt och inget, det var ett av de bästa samtalen jag har haft på länge. Vi vädrade det vi bar inom oss och bland annat berättade hon för mig om hur det kändes att jag skulle flytta iväg i ett år ... kul för min skull men också trist för henne. Jag har aldrig tänkt ur det perspektivet, det är lätt att ha ett tunnelseende. Jag känner mig lite dum som bara har haft tankarna fokuserade kring mig och Japan och varit glad för min egen skull. Det kan ju tolkas som att jag struntar i allt och alla just nu. Jobb, Japan, mat och sova är det som tar upp min tid just nu och jag menar inte på något sätt att jag glömmer er nära och kära. Samtalet igår fick mig att öppna ögonen mer. Tack för det min syster Storhjärta!